feb. 25, 2026

Skillnader mellan finska och svenska studentkultur

Studentkulturen i Finland och Sverige delar många gemensamma drag, men skiljer sig i ton och tradition. Både i Finland och Sverige är universitetens studentliv fyllt av sociala aktiviteter, fester, mottagningar och gemenskap inom fakulteter och program, men detaljerna i hur det organiseras och upplevs skiljer sig åt.

Det är också viktigt att säga att traditioner inte bara skiljer sig mellan Finland och Sverige, utan också mellan olika utbildningar, föreningar, skolor och till och med mellan olika städer. Studentlivet kan därför se väldigt olika ut beroende på var och vad man studerar.

I den här bloggen utgår jag från ett studentperspektiv. Jag har intervjuat en studerande från både Sverige och en från Finland för att få höra hur de upplever studentkulturen i sina länder. Det här är deras personliga erfarenheter och inget som nödvändigtvis gäller överallt.

Studentlivets traditioner

Studentlivet i högskola består av många olika aktiviteter som kan variera beroende på vilket fakultet man tillhör. Fakulteterna har en viktig roll i att stöda och representera studenter, särskilt i situationer där man upplever att man blivit orättvist behandlad av examinatorer eller av universitetet.

Flera program kan tillhöra samma fakultet och inom varje program finns det vanligtvis både ett “fadderi” och ett “festeri”.

Fadderi planerar mottagningen för nya studenter, ofta kallad N0lle-p som pågår i ungefär två veckor. Under denna tid deltar nya studenter i olika aktiviteter, lekar och sociala evenemang.
Festeri organiserar fester och sittningar för både nya och befintliga studenter.

På finska universitet fungerar studentlivet på liknande sätt, men med vissa skillnader. Fakulteterna stödjer också studenter vid problem.

Inom varje program finns ofta tutortorer (fadderverksamhet) som ansvarar för mottagningen av nya studenter. Större sociala evenemang som sitz (sittningar) med sånger alltså snapsar, mat organiseras ofta av ämnesföreningar och riktar sig både till nya och befintliga studenter.

Studentintagning

I Sverige kallas nya studenter “Nolle-P" efter motagningen blir de kallade för “ettan”, eftersom de har fått sina första högskolepoäng. Om man har köpt en studentoverall, kallad Ovve, deltar man i en Ovveinvigning.

Under invigningen gör man olika aktiviteter som smutsar ner overallen, till exempel lekar och uppdrag. När alla aktiviteter är genomförda får man “kabba ned” hängslena på Ovven och man får inte sätta upp dem igen. Efter invigningen går man på sin första kravall, vilket är obligatoriskt om man har Ovve. Under invigningen dricks ofta “fulvin” alkoholdryck, men det finns även alkoholfri variant. Syftet med mottagningen är att lära känna nya studenter, delta i traditioner och markera starten på studentlivet.

I Finland kallas nya studenter för gulisar (gulnäbbarna) på svenska och fuksit på finska. När man börjar som fuksi deltar man i en orienteringsvecka, kallad orientaatio på finska, där man får lära känna universitetet, sin utbildning, studietraditioner och nya människor.

Fuksiaiset är ett evenemang som arrangeras separat från orienteringsveckan och varar en dag. Aktiviteterna kan kallas overalläventyr (haalariseikkailu). Traditionerna varierar mellan olika universitet, skolor och utbildningar; till exempel kan man ha ceremonier där overallen färgas från vit till en annan färg eller döps i vin. Fokus ligger på social gemenskap, introduktion till studierna och att lära känna skolans traditioner. Själva intagningen (fuksiaiset) pågår oftast en dag, men det kan finnas andra program under veckan.

Ovve – studentoverallen

Studentoverallen, ofta kallad halare (haalari) eller ovve, är en självklar del av studentlivet i både Sverige och Finland. Den används flitigt vid fester, sittningar, kravaller, fadderiaktiviteter och föreningsevent. Färgen brukar berätta vilken utbildning eller program man går på. Ovven är alltså inte bara ett klädesplagg, den visar också studentidentitet.

Overallens utformning skiljer sig mellan länderna. I Finland används ofta overaller med ärmar och buntar, medan man i Sverige i vissa fall använder studerandeoveraller med hängslen.

Vissa studenter i Finland klipper sina overaller för att göra jackor eller frackar, bara för skojs skull. I både Sverige och Finland finns det till och med vissa utbildningar där studenter istället använder frack istället för de vanliga overallerna.

Regler för ovven

Hur man bär sin studentoverall, skiljer sig åt mellan olika orter och skolor. I Sverige bär man till exempel i Linköping hängslena uppe, medan man i Norrköping ofta har dem halvvägs. I Finland finns traditionen att overallen kan bäras helt uppknäppt först under sista studieåret, som alumn eller när overallen är fylld med tygmärken. Exakt hur man bär ovven varierar dock mycket beroende på skolas egna traditioner.

Reglerna för tvätt skiljer sig också lite. I Sverige får overallen vanligtvis endast tvättas en gång efter invigningen och därefter endast under särskilda omständigheter som om ovven har fått fler än tre olika kroppsvätskor från tre olika personer, får man tvätta den i duschen medan man har den på sig.

I Finland är det en oskriven regel att studenthalaren nästan aldrig tvättas. Om någon däremot har spytt på overallen eller den blivit särskilt illaluktande efter ett händelserikt studentliv, kan man i nödfall tvätta den i duschen med halaren på sig. Annars fungerar vädring eller att duscha/bada med halaren på bra för att fräscha upp den.

Det finns också andra traditioner, som att byta buntar med någon man har en relation med eller att byta delar av ärmar med vänner som går på andra utbildninga, vilket ger en färggrann ärm. Ibland klipper man halaren på hälften eller byter en ärm för att visa att man har avklarat tidigare utbildningar.

Tygmärken

Vad är märken? Märken är symboler på studentovvar som visar engagemang och deltagande i olika studentaktiviteter.

Reglerna för overallmärken i Sverige säger att man får skapa egna märken som följer temat för sitt program. Senare kan man även sälja märken mellan olika program, och det är vanligt att köpa märken under kravaller och sittningar. På vissa universitet brukar man limma fast märkena, men det är vanligare att sy fast dem. Märkena placeras på vänster ben och hur högt eller lågt man sätter dem visar hur mycket man tycker om just det eventet eller märket, ju närmare skrevet märket sitter desto mer uppskattat är det.

I Finland kallas dessa märken oftast för halarmärken. Studenter får dem genom sittningar, barrundor och olika evenemang, eller genom att köpa dem. Det är också vanligt att byta tygmärken med studenter från andra utbildningar och skolor.

Principen för placering är att man sätter märkena på de mest synliga ställena, så att alla kan se dem. Märkena placeras oftast först i buntar och sedan sprids de över hela overallen tills den är fylld. Många föreningar brukar ha sina sponsorer tryckta på overallen och man får inte sy tygmärken över dessa logotyper förrän det inte finns andra lediga platser. Ibland blir det så många märken att man syr dem på varandra.

OBS! Alla märken måste sys för hands: symaskin och lim är förbjudet!

Student evenemang

I studentkulturen finns olika typer av sociala evenemang där studenter samlas för mat, dryck och gemenskap. De vanligaste är:

Sittningar (sitz eller sitsit)
Barrundor (appro)
Årsfest (vuosijuhla eller vuju)

Sittningar (sitz)

En sittning är ett traditionellt evenemang där studenter samlas vid ett bord för mat, dryck och sång. Sittningarna kan ha olika teman och typer, vilket påverkar reglerna och stämningen.

Man får inte sätta sig förrän alla har sjungit Sveriges nationalsång. Vid Lambo ropas en person eller ett program upp; personen ställer sig på stolen och dricker upp hela sitt glas medan några visor sjungs. Vid 3–5–7-tempo väljer man, när detta ropas upp, en av visorna 1–7, som har en speciell låt omgjord för ändamålet. Det finns olika typer av sittningar:

Fulsittning:
- Galen klädsel.
- Man kan stå på bord och stolar och ibland delta i matkastning.

Finsittning:
- Striktare regler.
- Ingen står på bord eller stolar.
- Ingen matkastning.

I vissa studentkårer i Finland har dessa evenemang har ofta egna strikta regler. En sitz är en studentmiddag med tre rätter där sång och skålande är centralt. Under middagen ansvarar toastmasters (toastisar) för programmet, och man ska lyssna på dem och vara tyst när de talar. Det är frivilligt att dricka alkohol och man kan ofta ta med egna drycker.

Under sitzen finns signaler som “tempo” som används för att ändra talets eller sångens hastighet och “omstart” för att börja om från början. Det är viktigt att komma i tid och reglerna ska följas noggrant, annars kan toastisarna ge bestraffning.

I Finland är sittningar ofta striktare med regler om att inte resa sig från bordet utan lov och att vara tyst under programmen. Vanliga sittsånger (snaps) sjungs ofta från snapsböcker, medan formella sittningar motsvarar årsfest (vuosijuhla) med strikt klädsel och uppförande.

Många sittningar har dessutom ett tema, vilket ibland kan innebära särskild klädsel. Från varje sittning får deltagarna ett halarmärke som designen representerar sittningens tema.

Barrundor

Både i Sverige och Finland finns det inga direkta regler kring barrundor, så kallade “appro”. Oftast går man runt i olika barer eller restauranger, tar något att dricka och fortsätter sedan vidare till nästa ställe. Under kvällen förekommer ofta lekfulla upptåg eller små kravaller som en del av den sociala stämningen.

I Finland kan en appro även innebära att deltagarna får en karta där de samlar stämplar på olika ställen, samtidigt som de deltar i lekar eller utför uppgifter på barer, kaféer eller andra platser. Målet kan till exempel vara att samla tillräckligt många stämplar för att till sist få ett tygmärke som minne av kvällen.

Avslutning

Sammanfattningsvis visar studentlivet i Finland och Sverige på en levande och färgstark tradition fylld av gemenskap, festligheter och identitet. Även om vissa detaljer skiljer sig åt, har studenter i båda länderna samma syfte, att träffa nya människor, bygga kontakter och skapa minnesvärda upplevelser under sin studietid. Att delta i dessa traditioner ger inte bara en inblick i universitetskulturen, utan stärker också känslan av samhörighet och stolthet över sin utbildning.